Ännu ett sånt här ångestladdat inlägg om studenten och om hur förbannat jävla mycket jag längtar, det gör nästan ont i hjärtat för att jag längtar så mycket efter att få ha den där vita mössan på huvudet och knöla mig in i en vit klänning för tillfällets skull.
Fick en sån otrolig ångest när Marcus var och grejjade sin mössa idag, blev så arg när jag tänkte på att om jag bara hade skött mig ordenligt i nian så jag inte hade behövt gå IV ett år och då skulle jag också ha stått där idag och fixat min förbannade studentmössa och känna hur lyckan svepte igenom hela min kropp i en enda härlig rysning. Men nä, jag går ju i tvåan (helt meningslöst, som att fylla 17..) och ska tröka mig igenom hela denna skit i en oändlig tid till. SKJUT MÄ.