Varje dag så finns det alltid någonting går fel för mig, om det inte är en riktigt dålig dag då vill säga eftersom då går allt fel, och idag är såklart inget undantag.
Dagen började jättebra med en sovmorgon fram till halv elva, hade alltså lyckats sova i över tio timmar vilket inte är så vanligt, smink&hår gick att fixa till felfritt och jag hade även tid kvar att sitta och slappa fram tills det var dags att gå ut till bussen.
När jag kom till skolan så börjades det med en slapp svenska lektion och lite prat med läraren där jag bara fick höra massa positivt, så det var väldigt skönt. Efter den lektionen, som för övrigt slutade lite tidigare, så var det dags för prov i samhällskunskap vilket gick förvånansvärt bra och jag hann precis med bussen hem.
När jag kom hem så tog jag en lång varm dusch och efteråt så lockade mitt hår till sig finare än vanligt så jag behövde inte börja föna och platta i vanlig ordning, sminket flög på fint igen som tidigare och jag hade även nu lite tid kvar till att sitta och ta det lugnt och gå igenom vad jag skulle packa ner i väskan osv.
På bussen från Järbo till Sandviken så funkade inte kortläsaren vilket var väldigt skönt för då slapp jag rota fram plånboken som jag av någon anledning slängt ner i väskan, det gick fort att åka ner till Sandviken så jag hann med halv sju bussen till Storvik.
Och nu börjar det gå fel:
När jag håller fram busskortet så visar det sig att det har gått ut fast det egentligen ska gå ut om tre dagar, så jag fick betala med en del av pengarna mamma gett mig för att jag skulle kunna fylla på busskortet imorgon (ironiskt va?). Sen så verkligen hatar jag när det är folk som ska av och på vid varje hållplats, och vad tror ni händer? jo, självklart är det folk som ska av och på vid varje hållplats.
När jag sen ska trycka på stoppknappen så är det såklart nått jävla pucko som roat sig med att trycka fast ett tuggummi på knappen, vanligtvis brukar jag kolla det men just nu så gjorde jag inte det, så då uppfann jag helt nya svordommar helt plötsligt också. 
Och sen när jag ska låsa upp dörren så ville inte handen göra som jag ville så det tog nog fem minuter innan jag lyckades träffa nyckelhålet..

 

Nu får jag hoppas att det var all otur för idag och att resten spar sig till imorgon..
Väntar nu på att mitt hjärta ska komma hem så jag får pussas och kramas lite, hörs!